Var redo! Alltid utrustad!

Ännu en eftermiddag i simskoleverksamhetens regi har förflutit. Tre timmar. Eller snarare 3 timmar och 7 minuter för att vara exakt. Så många förflutna eftermiddagar, så många timmar! Vart av våra simskolebarn snittar på tio terminer vilket ger 1200 kronor per termin och barn, vilket också gör att vi nu snart börjar närma oss pengamässiga nivåer för körkort, för BIL! Men vem sa nåt om "körkort" för att lära sig att simma? Simma är väl nåt man bara lär sig? Simma måste man ju annars sjunker man!?. Våra barn kan ohyggligt mycket (allt från att springa i rekordfart, dansa disko och hiphop, skapa oanade legokreationer till att reta gallfeber på sina syskon) men de har också ohyggligt svårt för att lära sig att simma. Men, men, alla har vi vår lott här i livet och osimkunnigheten är väl vår, eller åtminstone en av dem...

Idag blev jag vid ett tillfälle lite munter, en kort stund. En (förmodad) pappa (åtminstone en man!) till ett simskolebarn sneglade plötsligt mot mej och uttalade; "Det var väldigt vad du var väl utrustad!" För ett ögonblick formulerades ett "tack" från mina läppar tills jag fångades av förnuftets bistra och mer ospännande verklighet. Så klart att det var min "lekväska" han menade. Allt vad mina primitiva hjärnceller önskade förnimma hade varit en synvilla. När man ska tillbringa på tok för många timmar i en varm simhall med tre barn är det dock genomtänkt och näst intill en överlevandstrategi att ha med sig en "lekväska" fylld med papper, pennor, spel, Nintendo DS (gärna laddade) och pengar till kaffe, för allas väl och ve, inte minst för min egen! "Var redo, alltid redo!" Alltid utrustad! Jajamen!

Jag anar att jag inte är ensam. Vi sitter där, VI föräldrar. JAG som en av dem, DE som en av mej. Jag tog tillfället i akt att beskåda alla dessa föräldrar som liksom jag sitter av termin efter termin och åter en termin. Trötta föräldrar som hypnotiserat stirrar in i kakelmosaiken, engagerade föräldrar "heja, heja, jaaa, men braaaaaaaa!", informerade "uppkopplade" föräldrar, surfande chattande sociala föräldrar, upptagna telefonpratande föräldrar, svettiga håriga föräldrar, kontaktsökande föräldrar "och vilket barn är ditt?", föräldrar som sneglar efter de "väl utrustade"...

Det är inte ofta jag önskar att jag hade fiskar istället för barn, inte alls ofta vid närmare eftertanke. Längtan efter att ersätta barnen med dessa vattenlevande ryggradsdjur med fenor (wikipedias anm) uppkommer faktiskt taget enbart då det är dags att packa badväskan med badkläder, simskolekort, simglasögon, handdukar, rena underkläder, "lekväska", balsam, pengar (gärna mynt) schampo, för att sedan trampa iväg cyklandes för tre timmar och sju minuter... fyllda av fuktig värme, väntan, uppehållande av gott humör hos uttråkade barn, nakna kroppar...

Ja just det, nakna kroppar! Det finns det gott om. Jag har sett dem. Så även min dotter. Efter Novas simlektion var det dags att packa ihop alla prylar jag spritt ut (pappersflygplan, spelpjäser, urladdade DS, skor och sockar, barn... inte minst!) för att förflytta sällskapet en bit bort där sonens simlektion skulle utspelas. Dottern satt prompt kvar medan jag envisades: "Men kom så går vi och hejar fram (väntar ut) Elton!", "Nej mamma, jag vill hellre sitta här och titta på de stora killarna, för de har sådana stora muskler... "

Tänk vad skönt att inte behöva säga det själv, inte behöva genereas inför sina barn, inte behöva skämmas för att "åren går, men lustarna består", inte behöva packa ihop alla strödda ting vilket torde vara oerhört energibesparande en sådan svettig eftermiddag, utan bara kunna sitta kvar och beskåda simteknik, vara lite mindfull, närvarande, och för en stund låta sig facineras, underhållas, engageras "heja, heja, jaaa, men braaaaaaaa!, vad ni kan simma fint, allihop!"

Vi har ett barn kvar som ännu inte börjat simskolan. Tio terminer till. Bland mosaik, svett, ekande röster, fotsulor som luckras upp av fuktigt golv (badtofflor?) Men kanske kan det funka om tidsprogrammet noga kollas upp så att minstingens simlektioner i tid matchar 20-åringarnas? Inte mer än rätt att det nu kan vara dags för "pay-back-time"?


Puh!