Kryss, check, bock bland tomtar och listor

”TinTin, Alice, DinDin, Gagga, Ylva och Levis ska mina bebisar heta då jag blir stor, om dom nu får plats alla i din mage, annars får det räcka med fem – men hur gör vi för att hålla reda på om de har bajsat? Jo, nu vet jag – vi sätter kryss!”

Fina Levis, han pratar bebisar och om sin längtan efter egna (dock räknas jag vara behjälplig i hans tankar och ha en betydelsefull roll i reproduktionsprocessen - får ta reda ut det med honom 2012, noterat!). "Mamma, jag vill snart bli stor så att jag kan få bebisar…” Inte undra på att han tyckte det var ”fubbigt” att köra med dockor under de ”levande” julkrubbor vi varit på i år. Alltså, man besvärar sig för att få till en riktig och högst levande kamel, men en liten bebis som det finns så gott om, varför lyser frånvaron om den? En docka!? "Fegt", "fejlat", "fusk"...

Att sätta kryss. Har han fått det från mej månne? Som jag "kryssar" och bockar av! Hela mitt liv är som en enda lång kryssning. Att kryssa har blivit min livlina. Jag gör listor med plats för avprickning i marginalen. Det är mitt sätt att få kontroll över tillvaron och det ger mej ett lugn att veta att det som skall göras eller funderas över i alla fall står på en lista. Och innan det blir gos med maken på kvällen: "Vänta lite, jag ska bara se om det var nåt på listan vi borde prata om innan..." Och oftast är det ju just det, och sedan är man så trött så...

Men jag älskar att sätta kryss! Jag känner mej produktiv och tillfreds. Någon slags harmoni infinner sig. Och vid tillfällen jag känner mej mindre nöjd med mej själv, slapp och oföretagsam, skapar jag en lista över sådant som jag redan har gjort (men som knappast bidrar till världsfreden) och som jag därmed kan bocka av med en gång, typ; ätit, tittat på F&S gympaschema för att överväga om det finns nåt pass att gå på, gett barnen mellanmål, satt på vattenkokaren i förberedelse inför tillagandet av en kopp pulverkaffe - bara för att få känna mej lite nöjd och kunna konstatera att jag iallafall gjort någonting - alltså finns jag...

Julveckan är här, snart kan vi bocka av den också. JUL – check!
X-mas! Julen är nog för många listornas tid. Tomtar och ljusstakar trängs bland inköpslistor och önskelistor av olika slag. Jag hoppas att julen ändå blir så avprickningsfri som möjligt, ett enda stort varande med nära och kära, de som verkligen betyder något, de som betyder allt...

"Mät inte rikedomen i hur många saker du äger,
utan i hur mycket du har som du inte skulle byta mot penger..."

GOD JUL!

Efter jul följer nyår!! Jag brukar tänka ut massor av saker som jag vill med det nya året men som det sällan blir så mycket av (att sortera och kategorisera recept hör bland annat till dessa ting). Vissa saker har en stående plats på "listan", från år till år, men de får ändå stå kvar för att liksom påminna om att drömmar är viktiga och är nåt att sträva efter, för vem vet - en dag kanske det blir ett X även där, eller också genererar drömmen ut i nåt annat...

Min kropp förfaller. Det skaver både här och där, och jag har också svaret på en hel del av just det där. I min "branch" rekommenderar sjukgymnasten botox och träning:) Sååå, på min lista inför det nya året står: "Träning tre gånger/vecka". Kanske siktar jag lite högt, men jag tänker så här: Då alla mina försök till att komma igång med regelbunden träning (oavsett frekvens) hittills misslyckats, så känns det bättre att misslyckas med att få till träning tre gånger i veckan än en...

GOTT NYTT ÅR!

Dröm!

Och varför Levis sjätte bebis ska heta Levis? Jo, för att "när jag blir stor blir jag ju en Daniel och då måste vi ju ha en ny Levis!!"

Så klart!
Cirkeln är sluten!
Bock!

Dan före dan före självaste dan! Imorgon blir det till att handla de sista julklapparna - en charmig och stressig liten jultradition jag besitter, så onödig bara... Här går jag i tron om att listor liksom är svaret på allt?

Jag vill nu önskar alla en riktigt skön jul och ett minnesrikt och behagligt 2012!

Superkram!